Hur tar HR plats i förarsätet – inte bara som stöd, utan som en strategisk kraft i förändring?

I detta avsnitt gästas vi av Aleksandar Velevski, HR-chef på Sveriges Radio och vinnare av Årets HR-chef enligt Sveriges HR-förening.

Aleksandar berättar hur HR på Sveriges Radio har transformerats från en traditionell stödfunktion till en aktiv del av verksamhetsutvecklingen. Under ledning av Aleksandar och hans chef har HR byggts om för att bättre möta organisationens behov – bland annat genom att dela upp roller i HR-partners och HR-generalister, där den ena driver förändring i ledningsgrupper och den andra säkerställer en effektiv, digitaliserad vardag.

Men att leda förändring är inte alltid enkelt. I podden reflekterar Aleksandar över vad det innebär att gå från kollega till chef, att skapa tydlighet i komplexitet, och att inte glömma individens perspektiv när man fokuserar på organisationens utveckling. Han delar också ärligt med sig av misstag och insikter – som vikten av att förstå varje individs upplevelse av förlust i en förändring, även när syftet känns gott.

🔑 Nycklar till förändringsledning enligt Aleksandar:

Delaktighet: Bygg förändringen tillsammans.

Tydlighet: Var klar med riktningen, men flexibel med vägen dit.

Transparens: Skapa tillit genom att dela det du kan – och varför du inte alltid kan dela allt.

Vi pratar också om hur HR skapar efterfrågan genom att visa sitt värde i praktiken – inte bara prata om det. Och om hur avkoppling efter jobbet kan vara så enkelt som att lyssna på ett bra pratprogram i öronen.

Ett samtal fullt av klokskap, engagemang och konkreta exempel för dig som vill förstå hur HR verkligen kan göra skillnad – inte minst i förändring.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Stressrelaterade besvär ökar och enligt prognoser kommer psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen år 2030 – både i Sverige och globalt. I det här avsnittet pratar jag om detta angelägna ämne med socialförsäkringsminister Jakob Forssmed. Fokus ligger på regeringens nya strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som sträcker sig över tio år och bär det träffande namnet "Det handlar om livet".

Ett paradigmskifte i synen på psykisk hälsa

Forssmed understryker att psykisk hälsa inte enbart är en fråga för hälso- och sjukvården. Den nya strategin pekar istället på behovet av ett samhällsomfattande ansvar där olika sektorer – skola, arbetsliv, civilsamhälle och myndigheter – aktivt bidrar till att främja psykiskt välbefinnande.

Strategin har tagits fram i samarbete med ett 25-tal myndigheter som även ansvarar för uppföljning och implementering.

Barn, unga och skärmvanor

Ett särskilt fokus ligger på barn och ungas hälsa. Forssmed oroas över utvecklingen: ökad skärmtid, brist på sömn och fysisk aktivitet samt försämrade sociala relationer. Han påpekar att svenska tonåringar i snitt tillbringar 6,5 timmar om dagen vid skärm utanför skoltid – en livsstil som påverkar den psykiska hälsan negativt.

Psykisk hälsa på schemat och elevhälsans roll

Regeringen har tillsatt en elevhälsoutredning som ska återupprätta vårduppdraget inom skolan. Fokus ska ligga på att avhjälpa enklare psykiska besvär, förebygga stress och främja välmående bland barn och unga. Forssmed förespråkar även, personligen, att psykisk hälsa får en plats i undervisningen – ungefär som kroppslig hälsa.

Arbetsplatsen som arena för förändring

I podden har vi i nio år diskuterat hur arbetslivet påverkar vår hälsa. Forssmed är tydlig med att arbetsplatsen har en avgörande roll i den nationella strategin. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning för att ta fram riktlinjer för hållbara, hälsofrämjande arbetsmiljöer. Det handlar om att inte bara förebygga ohälsa, utan också aktivt stärka välbefinnandet.

Begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – centrala i KASAM-modellen – lyfts fram som vägledande. Forssmed pekar även på strukturella problem inom offentlig sektor, som överbelastade chefer, etisk stress och ineffektiva IT-system som skapar frustration. Han efterlyser färre administrativa bördor och mer resurser för att möjliggöra fungerande arbetsmiljöer.

Ekonomiska argument för att investera i hälsa

Regeringen har inrättat en särskild utredning för att utveckla ett ramverk för hälsoekonomiska kalkyler. Syftet är att underlätta investeringar i förebyggande åtgärder genom att kunna visa på långsiktiga ekonomiska vinster. Kostnaderna för sjukskrivningar, personalomsättning och ohälsa är höga – men genom att räkna rätt kan dessa resurser istället användas för att bygga hållbara organisationer.

Mot ensamhet – tillsammans

Ett angeläget tema i samtalet är ensamhet. Forssmed har initierat ett företagsnätverk mot ensamhet där företag delar idéer och strategier för att skapa social gemenskap.

Han uppmuntrar fler arbetsgivare att stödja ideellt engagemang bland sina medarbetare, inte som en kompensation för ett arbete som saknar mening, utan som ett komplement till det värde som redan skapas inom arbetsplatsens ramar.

Jakob Forssmed avrundar samtalet med att poängtera att arbete inte ska ses som ett batteriurladdande moment som man sedan laddar upp under semestern. Arbetslivet måste istället vara en källa till både mening och återhämtning. Psykisk hälsa kan inte hanteras enbart genom vårdinsatser – det handlar om hela livet, alla aktörer och alla nivåer.

Och just det: det handlar om livet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker.

I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras.

Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet.

Vad präglar en psykologiskt trygg grupp?

Det kan man enkelt sammanfatta så här:

Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar.

Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner.

Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter.

Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande.

Vad trygga grupper gör

En norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör:

1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”.

2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation.

3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra.

Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det.

Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.